Det här var ingen välspelad match och en av de sämsta den här säsongen i E.ON Arena. Men något annat hade jag inte väntat mig heller.

Att det gällde en hel del syntes tydligt på spelarna och Timrå kändes tyngt av stundens allvar. Det höll inte tränaren Challe Berglund med om, som snarare menade att laget såg sårat ut av alla backskador och bränslet därmed tagit slut.

Men så har det sett ut under hela säsongen och faktum är att samtliga åtta av Timrås backar inte varit skadefria samtidigt. Givetvis påverkar det ett lag att tvingas spela under sådana förhållanden. Det fruktade jag och säkert många med mig som hoppades på en sen backförstärkning innan transferfönstret stängde. Nu fick vi nöja oss med ingenting och i Jönköping matchen efter kom Elias Granaths hjärnskakning som stoppat honom sedan dess.

Alla de här skadorna kan i förlängningen betyda att laget missar slutspelet, om vi ska hitta ursäkter till Timrås utsatta tabelläge.

Men tyvärr hjälper inte ursäkter om ambitionerna är att ta sig till slutspel.

Timrå har tappat för många poäng i inledningen av serien för att kosta på sig lyxen att kryssa i viktiga ”måste-matcher”. När dessutom laget har ett så uselt bortafacit så förstår vem som helst vad det betyder i det här läget att inte vinna mot nästjumbon i sin egen hemmarena. Det får konsekvenser direkt.

Nu lyckades Frölunda vinna hemma mot Luleå i slutet av matchen och tog ett allt klarare grepp om en av de sista slutspelsplatserna.

Avståndet för Timrå förvandlades från fyra poäng till sex och det är sju omgångar kvar.

– Vi har Frölunda och Luleå kvar att möta. Det är helt upp till oss om vi ska gå till slutspel, sa Challe Berglund.

I det här läget så måste han givetvis säga det, men givetvis talar det inte för Timrå att dessa två matcher är på bortaplan. Såvida inte Berglund och hans tränarkollega Per Nygårds lyckas få ihop en rejäl formtopp under det här uppehållet.

Det är inte kört med slutspel ännu, men det kommer att krävas att de skadade spelarna kommer tillbaka om det ska kännas det minsta trovärdigt.

Då gäller det att greppa chansen när den väl kommer och det tyckte jag inte Timrå gjorde den här kvällen.

Laget kom helt fel in i matchen och Södertälje fick sticka upp direkt. Den rätta energin att pumpa fast gästerna fanns inte och inte blev det bättre av att Petr Caslava träffade stolpen 6.27 in i första perioden. Istället kom Södertäljes 0–1-mål som ett brev på posten då Timråförsvaret lämnade Jonas Almtorp ensam på bortre stolpen och han fick sätta pucken.

Timrå skapade visserligen chanser och borde ha kvitterat redan i första perioden och i andra, men samtidigt spelade gästerna ett smart och tight bortaspel. Det var inte så långt bort att det skördat en seger.

Mot detta så var Gabriel Karlssons mål i tredje perioden förlösande. Karlsson dumpade en puck mot SSK:s målvakt Riku Helenius som studsade och helt ställde målvakten. En prakttavla givetvis av den annars duktige målvakten.

Det gjorde att Södertälje i alla fall inte tog in på Timrå i bottenstriden och att hemmalagets fem poängs stora försprång håller i sig.

Ett av få positiva besked den här kvällen.