Rekordfå sökande till John Bauer
11 elever och 20 lärare.
Antalet ansökningar till John Bauer i Sundsvall är rekordlågt.
– Det är för tidigt att kommentera siffrorna än, säger Bo Carlsson, rektor.
Relaterat
MUN-TILL-MUN. Elevenkäter visar att eleverna väljer skola efter vad kompisar säger. Amanda Styrman och Therese Wiberg menar att skolan nu har blivit bättre.Foto: Therése Ny
DÅLIGT RYKTE. På John Bauer jobbar nye rektorn Bo Carlsson med att tvätta bort skolans dåliga rykte.Foto: Therése Ny
Bättre. Anna Bursted och Anna Svärdsudd är lärare på John Bauer och de tycker att kvaliteten på verksamheten har blivit bättre. ”Vi har fått arbetsro” säger Anna Svärdsudd.Foto: Therése NyFoto: Therése Ny
John Bauer gymnasiet har brottats med vikande elevunderlag även under förra terminsstarten och inte heller i år verkar man kunna vända trenden.
Skolan erbjuder 258 platser – men bara 11 behöriga ungdomar har sökt dit i första hand.
– Sedan är det ju 16 obehöriga också så det är sammanlagt 26 sökande, säger Bo Carlsson.
De som inte är behöriga med höstterminsbetyget kan läsa upp sig och därmed bli behöriga med vårbetyget. Dessutom menar Bo Carlsson att hälften av skolans elever kommer från andra delar av landet och dessa ansökningar har inte räknats ännu. 29 ungdomar har valt John Bauer i andra eller tredje hand.
Gymnasieskolan har fått en del negativ rapportering i media. När Bo Carlsson tillträdde som rektor förra våren var hans ambition att John Bauer skulle bli Sundsvalls bästa skola. Frisörläraren Anna Svärdsdotter tycker att han gjort ett bra jobb hittills.
– Bo var klockren och har gjort många insatser, säger hon.
Och de elever som Dagbladet träffar på John Bauer instämmer. De tycker att de har fått bättre kontakt med lärarna och mer inflytande.
– Jämfört med i fjol är det stor skillnad, säger Amanda Styrman som går IT mediaprogrammet.
Anna Burstedt är lärare i media och hon säger att det var en jobbig tid – framförallt för eleverna – när det var som mest skriverier.
– De fick stå till svars inför andra varför de valt skolan och vi hade svårt att hitta praktikplatser för dem när de berättade vilken skola de kom från.
Man har arbetat med strukturer och rutiner för att förbättra kvaliteten i skolan.
– Och det har gett oss mer arbetsro. Vi mår bättre som grupp nu, säger Anna Svärdsudd.




































Senaste kommentarerna:
Skrivet 4 feb 2012 16:48 Lotarb (Ej registrerad)
Hahaha!
Skrivet 4 feb 2012 19:17 Äntligen! (Ej registrerad)
Men det är väl inte konstigt att företag inte vill ta in elever från John Bauer?? De stackars ungdomarna har så stora luckor i sin utbildning!! Eleverna vill ju inte heller praktisera i det yrke de valt p.g.a att de själva skämms för sin dåliga kunskap! Så spara på snyftet ni lärare på John Bauer, det är inte bara medias uppmärksamhet som får ungdomarna att välja andra skolor. De väljer utifrån vad de hör från sina kompisar och så länge era elever inte får en god och kvalitativ utbildning så får ni skylla er själva som jobbar kvar på Sveriges bästa skitskola!
Skrivet 5 feb 2012 18:33 Sämre förr (Ej registrerad)
Det här är väl skön läsning för för friskolehatarna med Pinheiro i spetsen. Fortsätt skitsnacket så kanske ni lurar fler att hänga på. Förhoppningsvis är folk klokare än så, för dom inser att utan friskolorna blir den kommunala skolan lika kvalitetslös och slätstruken som den var under sossestyret. Konkurrens lönar sig.
Skrivet 6 feb 2012 05:11 kapten_silverfat (Ej registrerad)
Det må vara för tidigt för att uttala sig i frågan, men symptomen visar på det som sagts i så många år nu. Släpp kaklet nu och stäng friskolorna eller inför hårdare kontroller för betyg och läroplan.
Skrivet 7 feb 2012 19:13 Hubbe (Ej registrerad)
Att nya rektorn gjort många insatser och att en elev upplever att det är skillnad från ifjol säger ju egentligen ingenting om den faktiska utbildningen eleverna får. Det säger inget om det (icke-)tillräckliga stöden i form av specialpedagog, extra resurser, elevhälsa, olika typer av inlärningsmaterial, fortbildning för lärarna etc som skolan (inte) använder sig av. Friskolor har visserligen fått till resultat att vissa kommunala skolor blivit bättre, MEN det krävs ändå att världens enda land där skattepengar får användas på det oansvariga sättet som många friskolor gör, omvärderar hur man vill ha kontroll på sina skattepengar!Det försvinner hundratals miljoner kronor i skattepengar varje år via friskoleföretag som tar ut vinster! Är det ansvarsfullt att som medborgare (kund) bara acceptera det? Det är högsta formen av egoism att jobba på en skola som JB och vara nöjd för att man har jobbet kvar men samtidigt veta att eleverna skulle fått det bättre om pengarna använts mer ansvarsfullt.