Julklappsregn över sjukhusets prematur Emelie är en av alla föräldrar som fått hjälp: ”Man känner för dem som är här”
Emelie Herkules och Terese Lindblom minns själva hur det var att ligga på prematuren med sitt för tidigt födda barn.
I går överlämnade de julklappar till familjer som firar jul på avdelningen.
– Man känner för dem som är här, säger Emelie.
Relaterat
Julklapp. Barnläkaren Björn Stjernstedt tar emot julklappar som familjerna som firar jul på prematuren ska få. Emelie Herkules och Terese Lindblom, här med sonen Algot, har själv fött för tidigt och vill gärna lämna över julklappar för att muntra upp föräldrarna på avdelningen.Foto: Leo Sellén
Emelie Herkules fick sin son i vecka 24. I dag är han 3,5 år gammal och i stort sett helt friskt.
Terese Lindblom har fått två för tidigt födda barn, en flicka i vecka 27 och en pojke i vecka 32.
Tog flera månader
De vet med andra ord hur det är att spendera flera månader på sjukhus.
– När jag var här själv funderade jag om jag någonsin skulle komma härifrån, säger Terese.
Det var när hon kom hem från prematuren som hon hittade nätverket Pytteliten, en förening för föräldrar som har fått för tidigt födda barn.
Pytteliten, som startades av en mamma i Uddevalla, samlar varje år in julklappar till barn på neonatalavdelningar i landet.
Terese och Emelie tog på sig uppgiften att överlämna julklapparna till sjukhuset i Sundsvall.
– Det är fantastiskt hur folk hjälper till. Jag tror att det är många föräldrar, men även anhöriga som lämnat in julklappar, säger Terese.
Barnläkaren Björn Stjernstedt fick ta emot julklapparna och kommer att överlämna dem till föräldrarna under julhelgen. Han tror att det blir uppskattat.
– Absolut. Och framför allt tanken bakom, att det är föräldrar som själva varit här som lämnat över julklapparna, säger han.
Ungefär tio procent av alla barn som föds är för tidigt födda.
Startat lokalgrupp
Emelie och Terese, som kommer från Hudiksvall respektive Gnarp, har nu startat en lokal grupp inom nätverket Pytte- liten i Sundsvall/Hudiksvall.
– Man känner en samhörighet med dem som varit med om samma sak, säger Emelie.
Både hon och Terese är tacksamma över vården de fick på prematuravdelningarna.
– Det är en lång kamp för dem som är här. Min son är så otroligt glad i dag och det tror jag beror på att han är så tacksam för att han finns. Och då känns det lätt att ge någonting tillbaka, säger Emelie.

































