Det är i arbetet med att ta fram en jämställdhetsplan som bland annat lönenivån mellan könen har granskats. Och precis som på senare år har det inte gått att spåra några större skillnader i de yrkeskategorier som har jämförts.

– Det har sett likvärdigt ut i flera år nu, vilket förmodligen beror på att vi har en jämn ­lönerörelse och inte så stor ­personalomsättning, säger Ånge kommuns personalchef Fredrik Westin.

En snedfördelning

Han påpekar dock att det i vissa yrkesgrupper är svårt att få en bra bild av hur det ser ut. Framför allt i de grupper som vanligtvis brukar kallas ”kvinnodominerande yrken”.

– Lönemässigt är det inga stora skillnader i yrkesgrupp­erna. Däremot har vi en snedfördelning när det gäller de som tjänstgör, säger Fredrik Westin.

Han berättar att 86 procent av de anställda är kvinnor, och att det i vissa yrkesgrupper knappt finns en enda man ­vilket gör jämförelsen svår.

– Det stora problemet som vi liksom många andra kommun­er har är att det är för få män i traditionella kvinnoyrken, och det är någonting vi måste jobba med hela tiden, säger Fredrik Westin.

Lönepolitiskt instrument

Hur det ser ut med jämställdheten ur ett etniskt perspektiv har han lite svårt att säga ­någonting om, mer än att det är någonting man alltid tar ­hänsyn till vid nyanställningar.

– Det är dock ingenting som vi ska ta hänsyn till i den här lönekartläggningen. Däremot finns det en massa information i den som vi kan ha nytta av på annat sätt också, säger Fredrik Westin, och beskriver materialet som ett lönepolitiskt instrument, men betonar samtidigt att det fortfarande är ett arbetsmaterial som ska förhandlas med de fackliga organisationerna.