Svante Säwén

Nya JAS Gripen, även kallad Super-Gripen, blir dyrare än beräknat. Det meddelar försvaret som ännu håller inne med siffrorna. Det betyder att försvaret om nya pengar inte tillförs ska spara mer än beräknat. Om man nu väljer att fortsätta detta projekt. Hur som helst måste varje sådant beslut föregås av en diskussion om vad det svenska försvaret ska klara av.

I dag är det tydligt att det nationella försvaret inte har den styrka som krävs. Personalförsörjningen är problematisk så länge villkoren ligger på dagens nivå. Och kostnaderna för yrkesförsvaret riskerar att skena om det problemet ska lösas.

Men problem märks också i de internationella insatserna som inte alltid varit så genomtänkta. Det dröjde exempelvis länge innan de svenska soldaterna i Afghanistan fick de fordon som krävdes till skydd mot vägbomber. Kritiken har tidvis varit hård också mot hur svenska soldater tagits om hand efter tjänstgöringen. Det har gällt både fysiskt och psykiskt skadade soldater. Nya uppgifter kräver nya insatser för soldaternas skydd.

I går uppmärksammades ännu ett problem som följer på de internationella insatserna. Det handlar om att 24 afghanska tolkar i det svenska försvarets tjänst kräver att få asyl i Sverige när de svenska trupperna lämnar Afghanistan 2014. Tolkarna känner sig hotade. Och klart är att de som anses som samarbetsmän med de utländska trupper som många afghaner kallar ockupanter, löper stora risker i de södra talibankontrollerade delarna av landet.

Sverige har sina trupper i Mazar-i-Sharif i norr. Men man behöver inte ha mycket fantasi för att förstå tolkarnas oro. Och det finns gott om exempel på hur tolkar fått en fristad i andra länder när krig tagit slut. Både Danmark och Storbritannien har exempelvis tagit emot ett stort antal tolkar efter återtåget från Irak. För svensk del krävs en ny lagstiftning om tolkarna ska få skydd. Men migrationsminister Tobias Billström (M) verkar inte se problemet. Och försvaret tvår sina händer – i varje fall så här långt.

Det är klart att detta är ett problem. För en del svenska debattörer, också en del socialdemokratiska, har det som väntas ske efter ett internationellt återtåg varit ett argument för att inte dra tillbaka trupperna. Nu när USA också är på den linjen har den debatten tystnat. Men problemet är därför inte borta.

Jag tror att de utländska truppernas tillbakadragande är förutsättningen för varje möjlighet till fred. Men det betyder också att dessa länder måste stödja dem som är i riskzonen när nya inhemska makthavare tar över. De måste erbjudas det skydd som en flytt till västvärlden innebär.

Sverige har helt enkelt en skyldighet att ge de tolkar som arbetat åt det svenska försvaret en fristad i vårt land. Det är en fråga som bör lösas utanför det ordinarie asylsystemet där individuella bedömningar görs först när de lyckats ta sig till vårt land. De behöver ett besked nu om att de har ett skydd – om det behövs längre fram.