Svante Säwén

I ett läge där medborgare i julhandeln hotas av självmordsbombare ställs frågan om säkerheten på sin spets. Det är sannolikt politiskt ofarligt för Socialdemokraterna att än en gång byta fot, och säga att Säkerhetspolisen bör ges rätt att beställa spaningsuppdrag i marknätet från Försvarets Radioanstalt, FRA.

Klokt är det också, som jag ser det. Eller i varje fall oundvikligt. En sådan signalspaning har i alla fall en fördel, att den inte pekar ut svartskäggiga män specifikt – i stället blir vi allas vår integritet i någon mening kränkt.

Var gränsen ska dras är förstås inte lätt att säga. FRA har ju spanat tidigare, men då i ett radiomedium där få av oss befunnit sig.

På samma sätt har ju polisen länge kunnat ta del av vem som ringt till vem, även om ingen kunnat veta vad som sagts. När ny teknik gjort att telebolagen inte längre har behov av att lagra dessa uppgifter, så anser sig polisen fortfarande ha nytta av dessa uppgifter. Därav EU:s datalagringsdirektiv som ålägger bolagen att spara uppgifterna. Är det att gå över gränsen med hänsyn till vår personliga integritet? Jag har svårt att se det.

Samtidigt ska det sägas att risken för politiska övertramp är som störst när händelser som självmordsbomben i Stockholm inträffat. Fast risken skulle förstås ha haft en helt annan dimension om 50 personer hade dött.

Hade då en ökad rätt för Säpo att ta del av FRA:s spaning hjälpt i detta fall? Ingen vet.

Det vi däremot vet är att medborgarna på goda grunder kräver att maximalt skydd.

När det gäller säkerhetsfrågor är blockgränsen extra olycklig. Därför är det rimligt att sossarna i akut läge gör helt om i denna sak och söker en blocköverskridande lösning.