Välspelat och trovärdigt drama
Tribadernas Natt
Manus: P-O Enqvist
Regi: Kia Berglund
Scenografi och kostym: Youlian Tabakov
Musik: Örjan Lidén
Ljussättning: Erik Nordlander
Mask: Ulrika Eklund
Belysningsmästare: Claes Hilding
Ljud: Håkan Esbjörnsson och Sofia Halvarsson
Produktion: Teater Västernorrland
Scen: Sundsvalls Teater
I rollerna: Åke Arvidsson, Gisela Nilsson, Ellen Siöö och Tobias Hjelm
Relaterat
Trovärdigt. En tät scen mellan August Strindberg och Sri von Essen, spelade av Åke Arvidsson och Gisela Nilsson. Två trovärdiga gestaltningar.
När privatlivet är trassligt och det dessutom är svårt att skilja från yrkeslivet, då blir det riktigt besvärligt. När det konstnärliga skapandet inte går att separera från smärtsamma relationer. Det är några av beståndsdelarna i ”Tribadernas natt”. En svårspelad pjäs om August Strindberg. Fyra skådespelare från Teater Västernorrland gör en känsloladdad arbetsinsats.
Teater Västernorrland fyller 40 år och det samtidigt som Strindberg-året. Vad passar då bättre än en Strindberg-pjäs. Inte en pjäs av August Strindberg utan en pjäs om honom. Vår länsteater har valt att sätta upp P-O Enqvists debutdrama ”Tribadernas natt” från 1975. Tribad är ett äldre uttryck för en homosexuell kvinna.
Scenen är en sjabbig teater i Köpenhamn. Scenbilden är en vit vägg med en brygga och några sittplatser i trappsteg. På golvet finns ett antal blåsvarta och ballonger, fästa i golvet och svajande på sina linor. Det är en suggestiv och naken bild som ger känsla av otrygghet och otrivsel. Den framkallar gamla tankar och upplevelser som inte går att sudda bort.
Året är 1889. Siri von Essen ska göra teatercomeback i August Strindbergs nyskrivna enaktare ”Den starkare”. Siri (Gisela Nilsson) har skilt sig från August (Åke Arvidsson) men relationen är långt från avslutad. Pjäsen ska nu repeteras och spänningarna blir inte mindre av att Siris motspelare är danskan Marie Caroline David (Ellen Siöö). Hon påstås ha haft ett lesbiskt förhållande med Siri för några år sedan.
Regissören Viggo Schiwe (Tobias Hjelm) ska regissera pjäsen. Men August Strindberg kan inte hålla sig därifrån. Han vill titta på repetitionen och därmed lägga sig i. Det är upplagt för kaos och bråk.
Vi får se ett starkt drama med ständiga gräl mellan de olika parterna. Åke Arvidsson gör en yr och självklart dominerande Strindberg. Missförstådd pank och desperat. Det är en mycket porträttlik tolkning. Åke Arvidsson lyckas hålla den där balansen mellan att vara demonisk och på gränsen till panikslagen. Bräcklig, utan minsta leende och sjukligt stirrande. Ett suveränt spel.
Gisela Nilssons Siri är stark och självständig och driver med Strindbergs svagheter. I Giselas spel finns en spännande undertext, man vet inte riktigt var man har Siri och hur det står till med hennes förhållande till Marie Caroline David.
Ellen Siöö gör Marie Caroline David som en smart, avvaktande rävhona. Hon har inget att förlora. Hon kan utnyttja situationen till sin fördel. Tobias Hjelms Viggo Schiwe får det jobbigt i detta inferno. Han är ordningsmannen som ser hur situationen och personerna runt honom faller ihop. Hans illusioner krossas.































