Olyckligtvis fick jag inte vara med under 70-tal­ets politiska proggera, men i efterhand framstår Ola Magnells musik från den perioden som mindre tidsbunden än samtida kollegor som Blå Tåget eller Nationalteaterns.

Det djupt mänskliga perspektiv som hans sånger alltid skrivits ifrån är det som gör honom intressant för nya generationer. För andra gången i kväll är ­Almamias lilla scen fylld till bristningsgränsen när Magnell med humor och värme bjuder på en intim spelning där många av ­visorna från senaste skivan ”Rolös” spelas.

När klassikern ”Min häst har blivit sjuk” spelas i ny bluestappning är det bara att luta sig tillbaks, stampa takten med foten och sjunga med.

Viktor Ådahl