BORTA MED VINDEN

Margaret Mitchell

Översättning: Maj Almquist Lorents

Norstedts

Klassikern ”Borta med vinden”, som första gången kom ut 1936, blev i film­ad version en av de riktigt stora publikframgångarna.

Boken handlar om det amerikanska inbördeskriget. Genom framför allt Rhett Butler och Scarlett O’Hara får vi uppleva en tid då det amerikanska samhället ­omdanades. Amerikan mot amerikan, för eller emot slav­eriet. Inbördeskriget var oerhört bittert och skördade enormt många liv.

Margaret Mitchell, som sägs ha tagit intryck av Tolstojs ”Krig och fred”, berättar om människor i den amerikanska södern. Rhett Butler var en framgångsrik affärsman, som med charm och framfusighet vann kvinnors kärlek. Scarlett O’Hara, som lever på ett stort familjegods, var en av de som charmades av Rhett.

Kring dem och människor i deras omgivning går handlingen vidare. Från norr kommer hot om kraftfulla åtgärder, ifall de svarta slavarna på bomullsfälten och i andra sammanhang i södra USA inte fick sin frihet.

Motsättningarna ledde till inbördeskrig. Scarletts familjegods förstördes och hon fick slåss för sitt och sina näras liv.

Boken beskriver ett viktigt skede i amerikansk historia och återger bra den miljö och tidsanda som då gällde. Men Margaret Mitchell har varken det djup eller den förmåga som ­Tolstoj visar i ”Krig och fred”.

Karaktärerna i Mitchells h­yllade roman är ytliga och schablonmässiga. Från många kretsar har även kritik riktats mot att författarinnan med ­milda ögon sett på slaveriet och den militanta vita rörelsen Ku Klux Klan. Det är en berättigad kritik.

Eva Eriksson

SISTA BOKEN FRÅN FINISTÈRE

Bodil Malmsten

Albert Bonniers förlag

Gråten stockar sig i hennes hals. Nu tar hon farväl av sitt älskade Finistère, det avkopplande och trivsamma franska samhälle.

Hon mår fysiskt och psykiskt dåligt över att ha förlorat detta ställe för att flytta in i en lägenhet i en liten stad nära Nantes.

Smärtan och ångesten över att det är sista rapporten hon ger från Finistère slår fram mot läsarna. Hon ser varje sak, ­varje detalj och mår dåligt över att allt nu är förlorat. Det finns ingen återvändo.

Mitt i all den smärta hon känn­er måste hon klara var­dagen. Det är småprat med grannar och klagomål över hantverkare som inte behagar komma, plockande i trädgården och så vidare.

Bodil Malmsten har i tidigare romaner från den fiktiva plats­en Finistére lagt in förväntningar och gjort sin romanfigur bunden av sina egna förväntningar.

Nu bryter hon upp, finner en annan plats, och känner ångest­en. Men hon söker sig också till en ny identitet. Kanske till sitt rätta jag?

Eva Eriksson

KAN DU SÄGA SCHIBBOLET?

Ordfront

Marjaneh Bakhtari

Marjaneh Bakhtari ger både ­underhållning och skapar ­debatt med sin andra bok, ”Kan du säga schibbolet”?

I sin bok tar författaren upp aktuella och heta debattfrågor när det gäller integrations­problematiken.

Genom att på ett underhåll­ande sätt skriva om en familj i Malmö där pappan är en professionell debattör i integrationsfrågor. Han ses i tv, tidningar och i offentligheten i allmänhet. Mamma Noushin drömmer om att få igång en ­feministisk förening, vilket dock inte blir någon verklighet.

Vidare har vi den egotrippade Parisa, som bestämt sig för åka till släktingarna i Teheran där hon vill fotografera den ”exot­iska fattigdomen”. Hon har en 13-årig lillasyster, Baran, som säger sig vara allergisk mot Iran.

Med pigg blick och humor låter hon familjen utveckla olika frågor och det är en ömsint, men med heta frågor. Det är tankegångar om svenskar och invandrare som tänker fel. Vi är låsta i ”vi och dom”.

En bra och underhållande ­satir.

Eva Eriksson

PITTSTIM

Zaybyar Adami

Alfabeta

15 unga män berättar om tjejer, bögskräck, brottslighet, sex och manlighet. Det är killar födda på 1980-talet som avslöjar hur de ser på livet och framförallt på kvinnor och sex.

Många talar om ett grupptryck som gör att deras beteende mot tjejer och kompisar inte speglar deras inre känslor och tyckande. Att man ska se ut och göra på ett sätt är viktigt bland kompisar. Och snacket mellan killar går ofta ut på tjejer och sex. Deras kvinnosyn är usel.

Berättelserna avslöjar också förväntningar de har på sig själva och sina kompisar. Det är också berättelser om småbrott, slagsmål och skräck för bögar.

Detta är svaret på ”Fittstim” som kom härom året och det är en bok som man lär en hel del av.

Bo Persson

MELLAN HUSEN

BILDER FRÅN LOFOTEN

Lars Lerin

Natur och Kultur

Konstnären Lars Lerin bodde i tolv år på Lofot­en.

Han kände suget att söka sig till Lofoten red­an i tonåren för att uppleva landskapets olika växlingar.

Snö, mörker, isblå morgon, de vita husen och den stämning av melankoli som han mötte hos människor har inspirerat hans konstnärssinne.

Med sin fina blick för färger, de svaga ljusen i vintermörkret och människor på väg eller i jobb. De dova färgerna i hans målningar är kännetecknade för Lars Lerin. Lamporna och den svaga solen som bryter fram visar de vita husen och ­fabriksbyggnader. Han målar de små samhällena i sin karak­-t­eristiska färgskala där mörker ligger tungt.

Men också bilder i dagsljus presenteras. Tunga och mörka moln som förebådar nederbörd ligger över de små samhällena. Sommaren i Lofoten kommer också med på ett antal bilder. Liksom båtar och människor. Men det är i huvudsak män­niskor och hus i vinter som han visar upp i denna bok.

Lars Lerin är definitivt en konstnär som känner naturens skiftningar och hans konstnärsskap är mycket uppskattat av många. Han är absolut en av vårt lands främsta akvarellkonstnärer. Målningar av ­honom platsar på de flesta ­väggar. Men numera är hans målningar dyra att köpa.

Kjell-Ove Cederqvist

G A REUTERHOLM

DEN GRÅTANDE DIKTATORN

John Chrispinsson

Prisma

Den historieintresserade för­fattaren John Chrispinsson har fördjupat sig i adelsmannen Gustaf Adolf Reuterholm, vilken under ett antal år på 1700-talet kom att leda Sverige och som under sitt maktutöv­ande agerade som en diktator.

Enligt Chripinsson var Reuter­holm ”årtusendets mest im­populäre svensk”, vilket inte säger litet. Historiker i dåtid och nutid har hittat mängder av falaktigheter kring denne person.

En given fråga är hur G A Reuterholm, som var president i kammarrevisionen, fick sådan makt.

Från sommaren 1792 och drygt fyra år framåt i tiden blev han enväldig härskare i Sve­rige. Han var god vän till hertig Karl, vilket historiker anser var viktigt. Hertigen bad Reuterholm att ställa upp för Sverige i en orolig tid.

Uppenbarligen var Reuterholms sinne för intriger väl utvecklat eftersom han lyckades bli den som tog makten.

Han ogillades av landets elit, eftersom Reuterholm var homosexuell, religiös och han ogillade av nya borgerliga samhällsidéer. Trots motståndare, intriger och falkspel lyckades Reuterholm hålla sin maktställning.

John Chrispinsson är påläst och en god berättare. Han lyfter fram en komplicerad personlighet från en tid då det politiska livet bestod av vänskaps­korruption och intrigmakeri.

Reuterholm väckte sin tid starkt ogillande och detta ha stärkts av eftertidens historiker som anser att han var en ­diktator. Chrispinsson redogör också om Reuterholms homosexualitet och hur det påverkade omgivningen. Populärhistoria ska vara på detta sätt för att man ska ha behållning och för att man ska både lära och förstå. Kanske skulle man önska få veta litet mera om personen och politikern Reuterholm, men detta är bara en litet anmärkning på en utmärkt bok.

Kjell-Ove Cederqvist

KYRKOR, KAPELL OCH BÖNEHUS

I JÄMTLANDS LÄN

Rolf Karbelius

Rolf Karbelius är konstnär som också skriver. Hans senaste bok, ”Kyrkor, kapell och bönhus i Jämtlands län” innehåller ­faktatexter och teckningar av kyrkliga byggnader i Jämtland och Härjedalen.

Naturligtvis är det en bok som tilltalar de med intresse för historia, hembygd och de med kristet intresse. Men det är också en bok där man ser vältecknade illustrationer av kyrkor i Jämtlands län.

Kristendomen har historiskt sett spelat en viktig roll för det svenska folket. Kyrkor byggdes upp på många orter och placera­des oftast mitt i byn.

Rolf Karbelius ger nödvändiga fakta om var och en av kyrkorna i länet. Teckningarna visar på skiftande byggstilar på ­bönehus, kapell och kyrkor.

Kjell-Ove Cederqvist

ÄNGLALIK

Veronica von Schenk

Ordfront

Precis när jag börjat bli riktigt, riktigt trött på allt vad Läckberg och Marklund ­heter så kommer det äntligen en kvinnlig deckarförfattare som verkligen kan skriva.

Veronica von Schenks debut är det mest uppiggande jag läst på flera månader. Hennes ­debutbok har en dialog som är rapp och framför allt känns trovärdig.

Huvudpersonen är Althea Molin, hon är utbildad profil­erare men jobbar inte just nu efter en traumatisk händelse. Men när Stockholm verkar ha drabbats av en seriemördare bestämmer hon sig för att göra en profil på gärningsmannen ­efter en begäran från sin barndomsvän Rickard. Han jobbar som polis på länskriminalen och är den som leder jakten på seriemördaren.

Utredningen går trögt framåt, men utredarna – och i synnerhet Althea – märker att mördaren kommer dem allt närmare.

Veronica von Schenk har ett fångade sätt att skriva på – det är nästan omöjligt att lägga ”Änglalik” ifrån sig.

Sedan ska både författare och redaktörer ha beröm för att det är en föredömligt lagom lång bok. Har man en bra berättelse så ska man inte döda den med en ­massa onödiga ord som inte ger något mervärde.

Jag kommer att kasta mig över uppföljaren – det här är en debut som lovar massor inför framtiden.

Hans Sjölinder