• Hur började det här?
– Det hela var tänkt att vara en vågad utställning, med avskilt rum för mina grejor. Så gick det ett par dagar och en av konstnärerna som var med hade fått ett klagomål från en besökare och stod inte ut med att vara på samma utställning. Hon tog sina saker och lämnade den. Personalen på Norra berget hade då ett krismöte och i samband med det satte jag upp en skylt som förklarade vad utställningen gick ut på.
• Vad hände sedan?
– Som jag förstått det så handlade det mer om att jag använt ordet kuken i titeln än om själva innehållet. Några från personalen ville inte ha kvar grejorna men gick till slut med på att det skulle finnas varningsskyltar som varnade besökaren om att det kunde finnas föremål som kanske inte var lämpliga för barn.
• Hur ställde du dig till det?
– Jag var tveksam till att visa upp skulpturerna för små barn redan från början. Jag ville att utställningen skulle vara till för de som kunde förstå den. Men egentligen så är det inte värre än mycket av det som visas i tecknade filmer på tv.
• Hur ser du på att man varnar känsliga tittare och lyssnare för sådana här saker i till exempel tv och på skivomslag?
– Jag tycker det är förfärligt. Så får man inte göra. Det är en kränkning mot den som ser programmet och den personens förmåga att göra egna bedömningar om vad som är rätt och fel. Det är värt att starta krig över.
• Det har blivit stor uppståndelse kring det här. Hur viktigt är det med den uppmärksamheten?
– Det är så svårt att nå ut med var konsten finns i Sundsvall. Folk är intresserade men har svårt att få reda på var den finns. Det behövs ett större maskineri för att nå ut. Vi som konstnärer har oftast inte resurser att göra reklam själva, så på det sättet har det varit bra.
• Är all uppmärksamhet bra uppmärksamhet?
– Nej, det kan man inte påstå. Lars Vilks rondellhundar till exempel fick uppmärksamhet av fel anledning. Man ska inte kränka människor och riskera säkerhet. Jag har ju inte gjort de här grejorna för att provocera och väcka uppmärksamhet utan de driver ju med aktuella kulturfenomen.
• Kan provokationen i sig vara ett sätt att söka uppmärksamhet?
– Det kan det ju vara. Många försöker med det, men en tom provokation utan innehåll leder ingenstans.
• Vad händer nu?
– Varningsskyltarna får sitta kvar tills på söndag då utställningen är slut. Jag kommer själv inte att visa något fram-över annat än i min ateljé förrän det finns en bra lokal i Sundsvall. Jag har ledsnat på att ordna allt själv.
• Om du skulle få önska något som du tycker Sundsvall behöver för att förbättra konstliveti staden?
– Jag tycker Sundsvalls styrande ska titta på Bilbao och vad som hände när Guggenheimmuseet byggdes där. Sundsvall är en perfekt plats för det och jag tror det skulle gå att hitta internationella finansiärer till ett sånt projekt.