Vården står inför ett katastrofläge
Relaterat
Framtidsprognosen visar på stora brister inom våra yrkesgrupper. Samtidigt ökar andelen äldre och behovet av förebyggande hälsovård. Vi måste få löner och villkor som lockar både killar och tjejer som varje dag vill göra skillnad.
Nyligen visade Statistiska Centralbyråns framtidsprognos att det saknas 30 000 sjuksköterskor och 7 500 biomedicinska analytiker år 2030. Det är de yrken med akademisk utbildning där bristen blir allra störst i Sverige. Yrken som påverkar hela befolkningen från det vi föds tills det är dags att värdigt få ta adjö. Stora pensions- avgångar, bristande intresse för utbildningarna och ökade behov är några förklaringar.
92 procent av sjuksköterskorna är kvinnor. Åtta procent är män. Högskoleverket beräknar att andelen väntas öka minimalt, tre procentenheter till år 2020. En studie från Uppsala universitet där ungdomar fick avkodade beskrivningar av sjuksköterske- och ingenjörsyrken visar att både killar och tjejer i gymnasiet gärna väljer sjuksköterskeyrket. Men när killarna sedan fick se att det var sjuksköterska de valde och vilken status, lön och otydliga karriärvägar de har väljer de bort yrket.
Samtidigt står vi inför omfattande förändringar av både hälsoläget och demografin: en allt större andel äldre betyder ökad efterfrågan på våra yrkesgrupper. En stor del av den kris vi redan ser inom äldrevården handlar om bristen på sjuk- sköterskor. Och då pratar vi inte bara om Caremas äldre- boenden.
I Sverige har vi ett unikt system för förebyggande hälsovård till en rimlig kostnad. I många andra västländer finns inte det utan dessa uppgifter sköts till en betydligt högre kostnad av läkare. Vi har allt ifrån barnmorskan som tar emot dig när du föds till barnsjuksköterskan på BVC, skolsköterskan som ser fysiska, psykiska och sociala problem, den biomedicinska analytikern som ser till att alla prover analyseras korrekt – analyser som krävs för rätt diagnos och behandling.
Hur kommer det sig då att de som följer oss med sin expertkunskap genom hela livet värderas så lågt? Hur kommer det sig att traditionellt kvinno- dominerade yrken värderas så mycket lägre än traditionellt mansdominerade? Exempelvis tjänar en barnmorska i genomsnitt 10 000 kronor mindre än en civilingenjör.
Vi ställer ett antal frågor till arbetsgivare och politiskt ansvariga: Vad gör ni i fram- tiden när inte tillräckligt många vill utbilda sig inom våra fyra livsviktiga yrken därför att lönen är för låg? Ska vi få ännu fler akut sjuka därför att vi inte lyckas hålla i det unika förebyggande hälsoarbetet? Vården är mer än en fråga om den ska vara offentlig eller privat. Vad har ni för planer för en god, kvalificerad och säker hälso- och sjukvård?
Vi måste få löner och villkor som lockar både killar och tjejer som varje dag vill göra skillnad. Om arbetsgivare och politiker fortsätter att stoppa huvudet i sanden i 20 år till står vi inför ett katastrofläge i hälso- och sjukvården.
Hälsningar
Maria Bäckman
Ordförande Vårdförbundet avd. Västernorrland
